När motgångarna blir för många.
Jag hade alla bilder på paddan från både denna och förra resan och har inte kunnat säkerhetskopiera på länge då vi inte haft internet.
Alla bilder från denna resan finns dock fortfarande kvar på min kamera och fidde tror att vi la över dom från förra resan på hans dator hemma. Jag hoppas innerligt att vi gjorde det!
Vi hade som tur väl var knappt tagit några bilder med fiddes kamera än.
Och på hans padda och den andra android plattan så hade vi bara filmer.
Vi har dock precis bett mamma och Emma skicka ner massa filmer och serier på en hårddisk till Jessica som hon skulle ta med sig tillbaka. Nu helt förgäves!
En till svensk man som bodde tvärsöver oss hade också blivit rånad på samma sätt som vi. Han hade inte ens vaknat utan kom ut pga av att vi väsnades skulle då kolla sin mobil och märkte att den och plånboken va borta mm.
Fidde och mannen samt managern för detta stället här har varit på polisstationen här på halvön sen inatt och anmält detta och imorse åkte de in till stan för att anmäla det på den stora polistationen. De har satt nattvakten i fängelse och håller honom ansvarig. Han sov tydligen inatt när det hände och visste om att det va problem med fönstrena på våra rum så de tror att han kan varit inblandad. De har skickat ut poliser som letar efter gärningsmannen. Han lämnade fotspår och handavtryck med blod efter sig då han klättrat över muren som är täckt med krossat glas.
Vi har fått byta rum till dom finare, första klass med bättre lås och förhoppningsvis vakna vakter!
Det har varit väldigt mkt motgångar den senaste tiden.
Vilket va en av anledningarna till att vi åkte hit! Vi behövde vila upp oss, ta lite semester och ladda upp våra batterier innan vi åker tillbaka för att kämpa vidare.
Och så händer detta!
Och inte nog med det. Det första som hände när vi kommer hit var att vi fick bedbugs! Inte lite heller!
Vi ser båda ut som vi har vattenkoppor! Jätte äckligt och kliar som satan!
Vi har båda fått en allergisk reaktion mot betten så dom har svullnat upp och blivit variga bölder.
Vi fick medicin och salva för det igår på sjukhuset.
Jag har varit sjuk nästintill konstant sen vi kom hit. Allt från magsjuka, influensa, blodförgiftning och olyckor.
Dagen innan vi åkte så trillade vi med pikin igen. Min andra motorcykel olycka på 3 månader! Det är så blött och geggigt på marken nu eftersom regnsesongen börjat så vi slirade i en lerpöl!
Jag slog i benet och har nu blåmärke och en lårkaka på insidan av låret och på vaden.
Innan dess så trillade jag för några veckor sen över en pall och slog i knät ganska rejält! vilket fortfarande inte är bra och går inte riktigt att böja ordentligt och värker så fort jag försöker springa eller böjer det för mkt, Så det är förmodligen ngt sönder där.
Dessförinnan så trillade vi med pikin då vi höll på att krocka med en ko och då slog jag upp andra knät och armen, vilket är läkt nu men tog tid och jag har stora fula ärr nu efter den olyckan.
Och innan dess hade jag en visdomstand som trilskades med mig ett bra tag och blev infekterad.
Jag har precis börjat återhämta mig efter blodförgiftningen och influensan med halsfluss och öroninflammation och börja få tillbaka min styrka.
Vi va senast igår på sjukhuset och kollade mina värden och nu såg allt bättre ut.
Lite låga vita blodkroppar och lågt blodtryck men det kan ha med min sjukdom att göra.
Jag tar inga mediciner för min reumatismen just nu då mina vita blodkroppar är för låga så mina leder har trilskats lite extra med mig.
Jag känner mig så utmattad både fysiskt och psykiskt!
Det känns som vi simmar motströms hela tiden.
Allt som kan gå fel har gått fel!
Vi åkte till Afrika för att hjälpa andra och hitta vår plats i världen men det har varit kämpigare än vad jag nånsin hade kunnat föreställa mig.
Jag vet att det finns dom som har det värre, som sagt jag bor ju i Afrika!
Men det betyder inte att vi inte får må dåligt över situationen vi har hamnat i.
Och nej vi vill inte åka hem!
Vad ska vi göra hemma? Vi har ingen lägenhet! Inget jobb! Där är det kallt så min kropp kommer förmodligen inte må bättre av det.
Och det förändrar ju ingenting, det som har hänt har hänt!
Sen finns det ju en anledning till varför vi valde att flytta hit från första början.
Och om vi åker hem nu så känns det som allt detta vore förgäves!
Vi är medvetna om att vi har valt ett svårare liv genom att flytta till Afrika.
Hade vi varit hemma så hade kanske mkt av detta aldrig skett.
Men jag vet också att många av dessa saker hade likaväl kunnat hända vart som helst i världen och jag vet också att vi haft minst lika många bra stunder här som dåliga. Vi har fått många häftiga upplevelser, minnen och vänner för livet.
För att inte glömma en familj!
Så om detta är priset vi måste betala här för att hjälpa 16 föräldralösa barn så får det va så.
Och jag vet att bedbugsen kommer att försvinna. De flesta sjukdomar går att bota, knän går att fixa, olyckor går att hantera, huset kommer att bli klart och det andra är ju faktiskt bara materiella ting! (Som vi förhoppningsvis får tillbaka på försäkringen!)
Vi få hoppas på ett bättre 2015!
Kommentarer:
2
Anonym:
Åh 😥 vad ledsen jag blir..önskar man kunde gör något för er 💜 många kramar! Ni är så beundransvärda som kämpar där! 💛
3
Anonym:
/Emelie
4
Anonym:
Beundrar eran positiva framåt anda!! 😊 all styrka till er!!🙏✨❤️ Det ni gör är unikt & fantastiskt fint av er!! Kram//Martina Bergstrand
5
Anonym:
Kämpa, kämpa, kämpa!!!
//Jesper Georgsson
skriven
Men lilla vännen. Skulle bara vilja ge dig en kram. Tänker på er!